Växer det inte fram en tankeväckande motsägelse i det sista avsnittet i denna berättelse?
XXXII: Svensk muslim söker jobb i slöja
Min berättelse handlar om förtryck och fördomar. Jag har lyssnat på många negativa upplevelser och tyvärr även upplevt en del själv.
Johanna är en svensk kvinna med både svensk pappa och mamma. Hon övertygades av islam och fattade beslutet att konvertera till islam och började en kort därefter bära slöja. För inte så länge sedan var Johanna arbetssökande. Hon ringde till en handläggare på arbetsförmedlingen för att boka en tid för en intervju. Hon blev väldigt trevligt bemött i samtalet som de hade och de bestämde tid för ett träff. På intervjun blev hon dock väldigt illa bemött av handläggaren, så illa att det ledde till en anmälan hos diskrimineringsombudsmannen (DO). Johanna var helt övertygad om att det dåliga bemötandet hade att göra med att hon bar slöja. Handläggaren hade ju ingen aning om att Johanna bar slöja då de talades vid i telefon. Hon har ett svenskt namn och hon pratar flytande svenska. Hon hade väl väl helt enkelt fått en chock när hon såg henne på arbetsförmedlingen. Ärendet gick vidare till arbetsdomstolen med utslaget blev inte till hennes fördel. Arbetsdomstolen ansåg inte att det hade någonting med slöjan att göra. Vid ”rättegången” hade handläggaren sagt att hon inte hade något som helst emot religion – ”I Malmö heter var ju femte person Mohammed”. Till Johanna hade hon sagt: ”Du tror väl inte att du kan representera ett företag.” I samma andetag hade hon även sagt att hon inte anställer folk med ovårdat hår eller punkare heller.
Jag har själv väldigt svårt att förstå hur människor har hjärta att vara så grymma. På vilka grunder baserar handläggaren sina uttalanden? Vem har rätten att tala om för någon annan att hon/han inte duger? Varför ses slöjan ständigt som ett hinder? Kan en slöja sänka prestationsgraden? Jag har också tänkt på en annan sak efter det som hände med Johanna. Hon blev kränkt! Men hon är helsvensk och hon kan försvara sig och sina rättigheter med hjälp av hennes flytande svenska. Hur ska en nyinkommen kvinna kunna försvara sina rättigheter i ett samhälle som diskriminerar? Hur ska de nyinkomna kvinnorna som bär, eller inte bär slöja kunna känna sig välkomna till Sverige?
Jag hade aldrig tolererat att bli illa behandlad, enbart på grund av ett klädesplagg. Jag är född i Sverige. Jag är inte troende men jag är övertygad om att folk hade närmat sig mig på annorlunda sätt som om jag hade burit slöja. Visst, många har fördomar om olika saker, men ska det vara så svårt att hålla åsikter och fördomar som såra andra inom sig.
För att förstå kulturmöten mellan olika grupper, är det viktigt att kunna lite om varje kultur. Om t.ex. en ung kvinna åker ner till något arabiskt land på semester och går i stan med ett litet linne som inte täcker så mycket, är det väl inte konstigt om män stirrar på henne. Kvinnan kommer att ”sticka ut” och provocera en del. Några kanske till och med kommer att visa sin irritation genom att säga ett par ord till henne. När kvinnan kommer tillbaka från semestern säger hon kanske: ”Uuuhhh va äckliga alla män är där nere! De stirrar ju bara.” Om man tycker så, har man ju inte respekterat och accepterat landets kultur och vanor. Jag tycker att man tar till sig kultur genom att vara engagerad, genom att ta reda på saker om kulturer och genom att respektera andras kultur.
(Har du en upplevelse, ett möte eller en berättelse som du vill dela med dig? Berätta den för mig genom att klicka på ”≈ Lämna en kommentar”)
bonorlund 